Vi är inte impade!
Klicka här för att läsa hela reportaget från Expressen.
Kommentar mailat till expressen av Mr.A
Hej Linda!
Läste din omogna artikel om Novemberkåsan och hur du jämför den med att föda barn och som aktiv maskulinist kände jag att jag behövde vädra mina åsikter kring din krönika.
Du verkar ha något sorts inre begär av att bevisa att kvinnor är det starkare könet här i världen och detta är väl det största beviset på att Ni inte är det.
Att säga att novemberkåsan är ett substitut till graviditet och förlossning är nog bland det mest intelligensbefriande påståenden jag har hört, är dock inte förvånad över att det kommer från en kvinna.
Ni ger liv, ni föder upp levande barn, vore ju konstigt om ni födde upp döda barn.
Men rätta mig om jag har fel men hur mycke liv och levande barn hade ni haft att pyssla med om det inte vore för våran oerhörda styrka att stå ut med er kvinnor och dessutom befrukta er?
Den styrkan vi män besitter är inget som kvinnor kan jämföra sig med.
Det finns en logisk förklaring till varför män är starkare, bättre och smartare och därför tjänar mer pengar och är den ledande rasen i världen.
Att några av oss män väljer att ställa upp i novemberkåsan och kasta pengar i dyngan som du säger är väl inget mot all dynga som ni kvinnor kastar pengar på.
Eller ni kanske är tvungna att köpa 300 par skor om året, och en 5-600 väskor som matchar era otaliga klädval.
Hur vore det om du skulle ta och agera som en liten större människa än vad du är och acceptera att folk har olika intressen istället för att kasta skit på oss som föddes som den framgångsrika man som du alltid drömt om att vara?
Den främsta försvarsmekanismen är att smutskasta dem som är bättre. Du är den försvasmekanismen personifierad.
MVH Från en stolt MAN.
"De har ärrat honom"
Kommentar mailat till aftonbladet av Mr.O
Jag har varit med om samma sak och tycker jättesynd om killen som du har skrivit om i din artikel. Han har all rätt att ångra sin tatuering. Han är ju bara 17 inte ens 18!
Min mardröm började när jag var 14 år för ca 18 år sen då jag besökte en tatuerare också i Göteborg. Jag hade bestämt mig för att gadda in en Syndap (moped) på ryggen. Det skulle vara häftigt tyckte jag som 14 åring. Jag var bestämd och hade sparat på allt fjun på mitt oskyldiga pojkansikte under två års tid för att se äldre ut när jag väl besökte tatueraren.
Jag mins att jag tvekade en kort stund framför den stora spröjsade glasdörren som stod på glänt in till studion innan jag hörde Glenn (tatueraren) säga: Kom in gosse! Kom in så ska vi se vad jag trolla fram för dig hahahaha! Nervöst steg jag in i det svagt belysta rummet och kunde höra dörrbjällran ljuda bakom mig. Det var det sista jag minns tydligt innan jag tatuera mig.
Åtta timmar senare klappade han mig stenhårt på ryggen med en whiskyblöt handflata och sa: Nu pojk. Nu kan du kalla dig för man hahahahaha! Jag betalade av Glenn snabbt med mina pengar som jag hade tjänat ihop genom att sälja jultidningar. Rädd för att få ett dask till tackade jag för mig och sprang hem.
Med gråten rinnandes ner för mina glest skäggiga kinder låste jag in mig i mitt rum och vägrade öppna dörren för mamma. Det var oundvikligt att hålla henne utanför mitt rum. Med ett frustande tag slet hon upp dörren för att hitta mig liggandes på mage med en rödhandflata över min tatuering. Hon skrek : Vad har du gjort!?!?! Vad är det för mandelmassa du har på ryggen!?!?!?
Resten är historia. Detta har påverkat min självkänsla och mitt liv oerhört mycket. Jag fick ofta höra glåpord som mandelmannen, gröten m.m. Jag har till och med blivit nekad sexuellt umgänge på grund av min rygg. Jag är fortfarande singel och jag skyller allt detta på Glenn. Jag hoppas att det går bättre för ynglingen i din artikel än vad det har gjort för mig.
