Jobba extra som pizzaätare
Klicka här för att läsa hela reportaget från Expressen.
Kommentar mailat till expressen av Mr.A
Hej Åsa!
Det är med stor oro över mänskligheten som jag skriver till dig.
Jag läste din artikel om jobbet som pizzaätare och har ett par sanningens ord att tala om för dig.
Jag själv är uppväxt i en familj som gick i pizzans tecken, eller generationer av pizzatorskar som vi också har kallats.
Många tror att pizzan bara är en lite extra njtuning till helgen och det finns folk som klarar av att hantera detta, men det finns många där ute inklusive mig som fastnar i pizzaträsket.
Jag fick aldrig någon ärlig chans att leva som en ren människa.
Mina föräldrar klassades som första klassens missbrukare av pizza därmed blev min uppväxt en ren å skär tragedi.
Min mor kunde inte amma mig då all pizza och cola hade förstört hennes bröstvävnad.
Istället matade dem mig med kebabsås på flaska.
Jag blev även döpt i smält ost.
Mitt beroende av fett och snabbmat hade blommat ut redan innan jag hann säga mitt första ord vilket var capricciosa.
Med ett ständigt sug på riven skinka och tomatsås klarade jag mig med nöd och näppe igenom min skolgång.
Att äta skolmaten som alternativ kom inte på fråga utan i min ryggsäck hade jag alltid med mig ett storpack Billys Pan Pizza för att mätta min hunger.
Detta fick förstås konsekvenser när dessa små godingar beblandade sig med mina skolböcker.
Försök själv att läsa Anne Franks dagbok när varannan sida är täckt av ljuvligt flott.
Jag är rädd att fler personer än jag kommer att sluta i ett liv bland misär och tomma pizzakartonger, därför ber jag dig nu åsa att ta tillbaka din artikel för att stilla min oro för mina medmänniskor.