Så tillagar du en bokföring
Klicka här för att läsa hela reportaget från aftonbladet.
Kommentar mailat till aftonbladet av Mr.A
Hej Frida.
Mitt namn är Stig och jag har varit arbetslös sedan 1996.
Som du säkert vet är det ingen lyxtillvaro man befinner sig i men jag har lyckats ha kvar mitt boende och överlevt på bidrag och ekonomiskt handlande.
På senare år har bidragen minskat och utgifterna ökat, detta är en ekvation som inte går hand i hand. Jag har nu försatt mig i en rätt så pikär situation som nog rätt många hade upplevt som ett icke gångbart leverne. Pengar är ett måste och lånen har blivit många, bland annat har jag funnit en falsk trygghet i dessa nya sms-lån och andra omdiskutabla sätt att få ihop lite pengar så jag överlever min vardag.
Detta har gjort att jag nu är skuldsatt upp över öronen, folk säger att dem badar i räkningar, i mitt fall stämmer detta, badkaret kan snart inte hålla mer räkningar, påminnelser, inkassokrav och dylikt.
Jag läste din artikel om mannen som åt upp sin bokföring och tipset från Carl-Jan om hur man skulle tillaga papper.I ren desperation fann jag ingen annan utväg än att bepröva detta sätt för att undanröja alla bevis samt att stilla min hunger.
Jag förfoga inte över samma delikata ingredienser men jag gjorde min egen version och kallade mitt verk för pappipanna.
Jag kände en lättnad när jag värmde upp min stekpanna som är det enda köksredskap jag har kvar då jag har varit tvungen att sälja de andra och så fort de lilla smör jag hade kvar hade börjat puttra så hävde jag i räkning efter räkning i en blandad kompott med potatis och falukorv.
Det var inte helt lätt att få pappret att inte fatta eld men lite bränd mat har ingen dött av samt att jag var väldigt hungrig. Något finare starkvin hade jag inte hemma heller men eftersom det tydligen var viktigt med sprit till, så hittade jag lite slattar här och var ifrån vardagsrummet som jag sköljde ner min middag med.
Det rev lite lätt i halsen å pappret skar även upp lite småsår i gommen men allt som allt kände jag mig nöjd efter att ha löst mina problem.
Ända tills idag....
Jag vaknade upp med en oerhörd ångest. Det kanske bara ärjag som är paranoid men jag är nu rädd att kronofogden kommer att knacka på min dörr närsomhelst för att hämta mina ägodelar, det är inte mycket dem kan hämta, stekpannan är i stort sett allt jag äger och det skulle kännas som en döds-stöt om dem tog den.
Jag ska även tillägga att min mage har inte mått särskilt bra, vet inte om det var potatisen som var dålig eller om all trycksvärta har givit skador på tarmsystemet.
Det jag vill säga är att jag rekommenderar ingen att gå den här vägen. Vet inte hur jag ska trassla mig ur den här situationen. En tanke var om de kanske fanns något recept som gör att man hamnar i koma i 10 år så att alla skulder preskiberas, tror du Carl-Jan har några tips på detta?
Vore väldigt tacksam om du kunde göra ett reportage om detta isåfall.
Med tröstlösa hälsningar Stig.
Kommentar mailat till aftonbladet av Mr.A
Hej Frida.
Mitt namn är Stig och jag har varit arbetslös sedan 1996.
Som du säkert vet är det ingen lyxtillvaro man befinner sig i men jag har lyckats ha kvar mitt boende och överlevt på bidrag och ekonomiskt handlande.
På senare år har bidragen minskat och utgifterna ökat, detta är en ekvation som inte går hand i hand. Jag har nu försatt mig i en rätt så pikär situation som nog rätt många hade upplevt som ett icke gångbart leverne. Pengar är ett måste och lånen har blivit många, bland annat har jag funnit en falsk trygghet i dessa nya sms-lån och andra omdiskutabla sätt att få ihop lite pengar så jag överlever min vardag.
Detta har gjort att jag nu är skuldsatt upp över öronen, folk säger att dem badar i räkningar, i mitt fall stämmer detta, badkaret kan snart inte hålla mer räkningar, påminnelser, inkassokrav och dylikt.
Jag läste din artikel om mannen som åt upp sin bokföring och tipset från Carl-Jan om hur man skulle tillaga papper.I ren desperation fann jag ingen annan utväg än att bepröva detta sätt för att undanröja alla bevis samt att stilla min hunger.
Jag förfoga inte över samma delikata ingredienser men jag gjorde min egen version och kallade mitt verk för pappipanna.
Jag kände en lättnad när jag värmde upp min stekpanna som är det enda köksredskap jag har kvar då jag har varit tvungen att sälja de andra och så fort de lilla smör jag hade kvar hade börjat puttra så hävde jag i räkning efter räkning i en blandad kompott med potatis och falukorv.
Det var inte helt lätt att få pappret att inte fatta eld men lite bränd mat har ingen dött av samt att jag var väldigt hungrig. Något finare starkvin hade jag inte hemma heller men eftersom det tydligen var viktigt med sprit till, så hittade jag lite slattar här och var ifrån vardagsrummet som jag sköljde ner min middag med.
Det rev lite lätt i halsen å pappret skar även upp lite småsår i gommen men allt som allt kände jag mig nöjd efter att ha löst mina problem.
Ända tills idag....
Jag vaknade upp med en oerhörd ångest. Det kanske bara ärjag som är paranoid men jag är nu rädd att kronofogden kommer att knacka på min dörr närsomhelst för att hämta mina ägodelar, det är inte mycket dem kan hämta, stekpannan är i stort sett allt jag äger och det skulle kännas som en döds-stöt om dem tog den.
Jag ska även tillägga att min mage har inte mått särskilt bra, vet inte om det var potatisen som var dålig eller om all trycksvärta har givit skador på tarmsystemet.
Det jag vill säga är att jag rekommenderar ingen att gå den här vägen. Vet inte hur jag ska trassla mig ur den här situationen. En tanke var om de kanske fanns något recept som gör att man hamnar i koma i 10 år så att alla skulder preskiberas, tror du Carl-Jan har några tips på detta?
Vore väldigt tacksam om du kunde göra ett reportage om detta isåfall.
Med tröstlösa hälsningar Stig.
Kommentarer
Trackback
